Post AzHG1lsmLErlYKbzGK by Karolina@mastodonsweden.se
 (DIR) More posts by Karolina@mastodonsweden.se
 (DIR) Post #AzHG1kYXH14zRG8J4S by TomasHelleberg@mastodonsweden.se
       2025-10-16T17:35:45Z
       
       0 likes, 0 repeats
       
       En doktorsavhandling om pappors och partners upplevelser vid förlossning är så sensationellt att det når media.Ingen har frågat mig hur det kändes, kan jag väl säga. Det kändes givetvis fördjävligt, hjälplöst och ovisst. Men vem bryr sig om män?https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/forlossningen-blev-en-ogonoppnare-forskaren-insag-hur-tuff-pappans-roll-ar
       
 (DIR) Post #AzHG1lsmLErlYKbzGK by Karolina@mastodonsweden.se
       2025-10-16T20:10:30Z
       
       0 likes, 0 repeats
       
       @TomasHelleberg Först i ledet borde väl vara andra män? Tänker att de flesta kvinnor har fullt upp med att bära, föda och amma barnen. Och sen många gånger hantera på livslånga förlossningsskador som negligeras.Jag förstår att du nog menar väl, men frågan du ställer i just detta sammanhang (ungefär det enda där kvinnor i medicinsk mening får mer uppmärksamhet än män) är rätt häpnadsväckande.
       
 (DIR) Post #AzHHvP2AZwkcrO5xvE by TomasHelleberg@mastodonsweden.se
       2025-10-16T20:31:49Z
       
       0 likes, 0 repeats
       
       @Karolina Ja gör det till en fråga om män vs kvinnor. Att inte båda sidor skulle kunna få stöd och acceptans. Att den ena är stark när den ber om hjälp, men den andra är svagt när den ber om hjälp.Vem bryr sig om män, som sagt.
       
 (DIR) Post #AzHKWzIstMdpyGxlp2 by matnis@mastodon.nu
       2025-10-16T21:01:00Z
       
       0 likes, 0 repeats
       
       @Karolina @TomasHelleberg Är väl ganska självklart att vi män inte blir huvudpersoner och lätt blir ignorerade av forskningen när de gäller födslar. Men att stå bredvid, hjälplös som vittne när det verkar gå fel kan absolut vara traumatiskt. Kan säkerligen vara mer psykiskt påfrestande, i vissa fall, än att föda fram själva barnet. Det är en udda upplevelse. Har fyra barn varav första födseln både var först och dramatisk. (1/2)
       
 (DIR) Post #AzHKX4oyNUHR5F0y24 by matnis@mastodon.nu
       2025-10-16T21:01:00Z
       
       0 likes, 0 repeats
       
       Min stresshantering då blev helt onormalt fokus på maskinparken. (Helt ointresserad av sånt i normala situationer). Stress och maktlöshet blev fokus på att maskinen skulle kunna rädda barnet och frun. Min fru märkte dessutom själv aldrig av konflikterna mellan akut läkare och rutinerade barnmorskan, som jag också försökte avkoda.Hon hade fokus på annat.Men barnmorskan vann maktkampen. Allt gick bra. Och vi kom undan helt utan trauma. (2/2)
       
 (DIR) Post #AzI1WNcvGlhn9DIC3s by Karolina@mastodonsweden.se
       2025-10-17T05:02:45Z
       
       0 likes, 0 repeats
       
       @matnis Jag håller helt med om att partnerns upplevelse är jätteviktig, noll ifrågasättande från mig. Men att kvinnan får mer fokus kan inte vara förvånande, att som man försöka likställa upplevelsen är 🤯Anhörig/brevidstående är i många lägen ett enormt trauma. Jag har inga barn men har varit svårt sjuk. Den perioden var givetvis extremt traumatisk för mina närstående, svårare på vissa sätt än för mig. Men att man forskar mer på cancer än anhörigstöd är inte konstigt. Vi borde ha råd med båda.
       
 (DIR) Post #AzI23pTkjkhl5Mx9iC by Karolina@mastodonsweden.se
       2025-10-17T05:08:48Z
       
       0 likes, 0 repeats
       
       @matnis Och så klart fantastiskt fint att din fru hade dig där och att allt gått bra för er! Jag har absolut ingen avsikt att minimera faderns roll eller trauma.Men vi kan inte lägga på kvinnor även att ta ansvar för männens mentala hälsa i samband med graviditet och förlossning. Men utmärkt att lyfta frågan och starta ett samtal, om man gör det med empati och förståelse! Men att ställa kvinnor och män mot varandra just här är faktiskt bara för dumt.