1. Se »Fabrikationssiffror» uti Sv. Kem. Tidskr. 1891: 129.
2. Se »Fabrikationssiffror» uti Sv. Kem. Tidskr. 1892: 14.
3. 1878 förlorades ännu 10 à 20 kg per ton soda, men nu anses 1 kg för mycket.
4. D. R. P. 21593, 41990 och eng. pat. 1974/1887.
5. Litteratur: H. Schreib: »Die Fabrikation von Soda nach dem Ammoniakverfahren». Springer, Berlin. H. Schreib: Ch. Ztg band 30, Jurisch: Ch. Ztg band 30 och Ch. Ind. 1907.
6. Ch. Ind. 1905: 51.
7. Jfr. Z. f. a. Ch. 1906: 1782.
8. Ch. Ind. 1905: 53.
9. Samt uti T. T. K. 1903: 14.
10. Z. f. a. Ch. 1904: 1358.
11. Ch. Ind. 1906: 528.
12. Z. f. a. Ch. 1904: 1361.
13. Litteratur: Ch. Ind. 1902: 476, Ch. Ztg. 1907: 208, Grossmann. »Die Bedeutung der chem. Technik für das deutsche Wirtschaftsleben». Knapp, Halle 1907 samt Schultze: »Die Entwickelung der chemischen Industrie in Deutschland seit dem Jahre 1875». Tausch & Grosse, Halle 1908.
14. Z. f. a. Ch. 1904: 1908.
15. Journal of the Soc. of Ch. Ind. 1898: 305.
16. Ch. Ind. 1905: 22).
17. Z. f. a. Ch. 1907: 1382).
18. Z. f. a. Ch. 1903: 1164.
19. Z. f. a. Ch. 1902: 1101.
20. Ch. Ztg 1907: 408.
21. Ch. Ind. 1905: 51.
22. Ind. Norden 1907: 280.
23. Ch. Ind. 1900: 420, 1901: 540, 1903: 492 och 1906: 528.
24. Siffrorna här gälla åren 1904-06.
25. Träspriten återfinnes i statistiken under »Spirituösa och andra dryckesvaror m. m.»(!)
26. Konsumtionen af brännvin, omräknadt till liter absolut alkohol per innevånare, utgjorde i följande länder:
| 1830 | 1898 | ||
| Sverige | 27,1 | 3,9 | |
| Tyskland | — | 4,4 | |
| Frankrike | — | 4,3 | |
| Österrike-U. | — | 3,5 | |
| England | — | 2,2 | |
| Danmark | — | 9,4 | |
| Ryssland | — | 7,1 | |
| Norge | 8 | 1,7 |
Dessa siffror äro hämtade ur Ost, Techn. Chemie, där Sverige glänser med nämnda rekordsiffra.
27. Den princip, som tillämpas vid fosfortändstickorna, att exportera det, som anses skada egna landet, står ju också här till buds, så att, om vi någon gång råka upprycka ett hvetestrå, detta då icke undanhålles den öfriga mänskligheten.
28. Jfr. Z. f. a. Ch. 1907: 2013 och 1908: 5-9 samt Ch. Ind. 1907: 614.
29. Se sidan 41, Ind. Norden 1905: 203, 1908: 82, T. T. 1908: 94.
30. Z. f. a. Ch. 1907. 905.
31. En säkerhetsväg synas grundarne för det med ett kapital på £ 20,000 nyligen bildade Sharp Granite Co i London anse sig ha slagit in på, då de förenat en af gammalt ganska lönande fabrikation med en ny och opröfvad. De vilja nämligen tillverka cement och — ädelstenar. Ch. Ztg. 1907: 1249.
32. Jfr T. T. 1907: 285; Ch. Ztg 1907: 839.
33. Jfr »Betydelsen af samarbete inom industriella verk». T. T. 1908: 93.
34. Jfr T. T. 1907: 206, Ind. Norden 1907: 168 och Z. f. a. Ch. 1906: 1575.
35. T. T. K. 1907: 31; Ind. Norden 1907: 110.
36. T. T. 1907: 149.
37. Se sid. 108 äfvensom T. T. 1907: 4.
38. T. T. 1907: 223.
39. Jfr. Z. f. a. Ch. 1899: 559.
40. = c:a 2 ton chilesalpeter med 16 % N eller 1,6 ton svafvelsyrad ammoniak med 20 % N. Kväfvehalten uti kalkkväfve kan för öfrigt variera mellan 12 och 22 %. Kalksalpetern förekommer i handeln i två kvaliteter: med 8-9 % N och med 13 % N.
41. Borchers: Z. f. Elektrochemie Bd. 6: 63 och 172 samt Erlwein: Z. f. a. Ch. 1907: 351; Jfr. äfven T. T. K. 1907: 113.
42. Ang. nya metoder etc. se Ch. Ind. 1908: 132.
43. Ch. Ind. 1907: 517.
44. Ferchland: »Die elektrochem. Industrie Deutschlands» och Ch. Ind. 1907: 520.
45. Beträffande nya förslag på detta gebit hänvisas till Ch. Ind. 1908: 128.
46. Z. f. Elektrochemie 1906: 551 och Ch. Ztg. 1907: 524 samt svenska pat. 24087.
47. Ch. Ind. 1905: 701 och T. T. 1907: 100 samt svenska pat. 24086.
48. Z. f. a. Ch. 1907: 351 och Ch. Ind. 1907: 321.
49. T. T. K. 1907: 113.
50. Ang. andra metoder och ny litteratur se Ch. Ind. 1908: 83.
51. Jfr. T. T. 1906: 231 och Ind. Norden 1906: 271.
52. Ch. Ind. 1908: 85.
53. Jfr Z. f. a. Ch. 1906: 1569, 1908: 274, Ch. Ind. 1908: 124 och 181, Ch. Ztg. 1908: 339, 352, 442, Le Genie Civil 1908: 285, Svenska pat. 23808.
54. Jfr Ch. Ind. 1908: 92 och svenska pat. 24340.
55. D. R. P. 124977; 126241; 149594; amerik. pat. 775953 och 785161.
56. Ch. Ztg. 1908: 343.
57. Angående nya elektrolysapparater etc. hänvisas till Ch. Ind. 1907: 518.
58. Se t. ex. svenska patenten 21223 och 21922, amerik. 879129 samt Z. f. a. Ch. 1906: 923.
59. Enligt metoder af Linde, Claude, Société L’air liquide m. fl.
60. Jfr T. T. K. 1907: 142.
61. Jfr Ch. Ind. 1907: 518.
62. Sv. Kem. Tidskr. 1892: 14, Z. f. a. Ch. 1901: 844, T. T. K. 1907: 155.
63. Z. f. a. Ch. 1901: 216.
64. Z. f. a. Ch. 1901: 215, 851 och 1234.
65. Z. f. a. Ch. 1901: 852 och 875; jfr D. R. P. 182775.
66. I fråga om aluminiumsalter må erinras därom, att bariumaluminat är det effektivaste reningsmedlet för matarvatten till ångpannor.
67. Ch. Z. 08: 502.
68. Lindblad, J. A. Bih. 1907: 533.
69. Kiseljärn-legeringar föreslås, såsom syrefasta, till kemiska apparater.
70. Jfr t. ex. tyska patenten 175401, 176616, 180141, 182297,191914, svenska patenten 20357, 20756, 21226, amerikanska patentet 719223; Z. f. a. Ch. 1906: 1104; B. d. d. Ch. G. 1908: Bd. 41: 28; Ch. Ztg. 1908: 189. Svenska pat. ans. 343/1908 (titankväfve).
71. Ch. Ztg. 1908: 218.
72. D. R. P. 194879.
73. D. R. P. 86419 och 179515, franska 382001 och amerikanska 875055 samt Ch. Ztg. 1908: 501.
74. D. R. P. 111078, 144150 och 161512 samt franska patentet 342168 och svenska 23958.
75. Dinglers Journal 1899, band 311, sid. 162, Ch. Ztg. 1903: 1093 och D. R. P. 149893.
76. Ang. syntes af fotogen se Ch. Ztg. 1908: 244.
77. Z. f. a. Ch. 1907: 462, jfr Ch. Ztg. 1899: 574 och 1906: 41 samt franska patentet 361379.
78. Jfr. B. d. d. Ch. G. 1908, Bd. 41: 87.
79. D. R. P. 179300.
80. Ch. Ind. 1907: 522, jfr. Z. f. a. Ch. 1908: 389.
81. Jfr. Emil Fischer, »Org. Synthese und Biologie», Springer, Berlin 1908; Jul. Schmidt, »Synthetisch-organische Chemie der Neuzeit», Vieweg & Sohn, Braunschweig.
82. Se Wagner-Fischers Jahresbericht 1898: 1109.
83. Jfr Z. f. a. Ch. 1907: 1265 samt Slingervoet Ramondt, »Zur Geschichte der Kautschukforschung».
84. J. A. Bih. 1907: 558; jfr svenska pat. 23956.
85. Ang. torfvax jfr Z. f. a. Ch. 1907: 1141.
86. Angående alunskifferns utnyttjande genom torrdestillation hänvisas till Z. f. a. Ch. 1898: 87; 1905: 128 och 1583; Ch. Ind. 1900: 118; Ch. Ztg. 1901: 606 och Rep. 203, 1903: 685 och 984, 1904: Rep. 344; D. R. P. 148282 och 159262; svenska pat 17888; T. T. K. 1907; Lunge: Steinkohlenteer, 4 uppl.: 239; Vetensk. Akad. Arkiv f. kemi 1904: n:r 5 samt Hellsing: Skifferoljeindustrien i Skottland och Frankrike. Enligt D. R. P. 195292 tillverkas svart färgstoft (svärta) af stenkol genom extraktion med natronlut och lösningens fällning med en syra.
87. F. Fischer, Z. f. a. Ch. 1904: 946.
88. Med fast mått menas träets verkliga volym i motsats till löst mått, som är volymen af vedtrafven, sedan veden blifvit ordentligt upplagd. 1 m3 löst mått famnved räknas vanligen innehålla ⅔ m3 fast mått.
89. Sv. Kem. Tidskr. 1907 n:r 4.
90. Jfr D. R. P. 144328.
91. D. R. P. 154124.
92. Ch. Ind. 1906: 217.
93. Inaug. Diss. Göttingen 1892.
94. Jfr Frank, Papier Zeitung 1887 N:r 60/63.
95. T. T. K. 1893: 49; Teknikermöt. Förh. 1897: 338 o. 1901: 147 samt T. T. K. 1908: 82.
96. Angående sammansättningen hänvisas vidare till Ch. Ztg. Rep. 1898: 62; Wagner-Fischers Jahresbericht 1898: 1109; Z. f. a. Ch. 1900: 952 och 1307, 1906:1266; 1907: 451; Ch. Ind. 1906: 217; Sv. Kem. Tidskr. 1897 N:r 6 samt Wiesner, Die Rohstoffe des Pflanzenreichs 2 Aufl. II: 40 o. följ.
97. Jfr. Z. f. a. Ch. 1906: 179.
98. Torrdestillation event. med kalk, D. R. P. 181126.
99. Z. f. a. Ch. 1905: 44 och 1906: 1400; D. R. P. 161644, Classen.
100. Jfr. Klason, Sv. Kem. Tidskr. 1891: 1.
101. Oxalsyra finnes i sulfatluten och bildas gifvetvis i ytterligare mängder vid dennas afdunstning och återstodens upphettning. Den bör med fördel kunna af skiljas och vinnas, om upphettningen vid lämplig punkt afbrytes och återstoden efter upplösning behandlas med kalk, såvida man icke föredrager låta natriumoxalatet utkristallisera. [Sid. 130.]
102. Jfr. Ch. Ztg. 1906: 1158.
103. D. R. P. 60653, 68600 och 69217.
104. Z. f. a. Ch. 1907: 2166.
105. Beträffande konstsilkeindustrien hänvisas till Z. f. a. Ch. 1907: 1727, 1908: 343 samt Süvern, Die künstliche Seide, Springer, Berlin 1907.
106. Jfr Sv. Kem. Tidskr. 1900: 185.
107. Bland svensk litteratur angående cellulosa hänvisas till »Nyare undersökningar af cellulosa» af Å. G. Ekstrand, Sv. Kem. Tidskr. 1895: 112 och 164.
108. Z. f. a. Ch. 1899: 51 och 1907: 746.
109. Bericht des Kongresses f. ang. Chemie 1903: II: 570-578, där anläggningskostnad, tillverkningskalkyl etc. anföres.
110. Svenska pat. 25283.
111. I detta sammanhang må erinras därom, att en framstående engelsk professor för en tid sedan yttrat sig gynnsamt äfven om planen att utvinna guld ur hafsvattnet.
112. Euler, Växtkemi I: 87.
113. Ch. Ztg. 1905: 823.
114. Wiesner II: 44.
115. Jfr Krause, Ch. Ind. 1906.
116. T. T. K. 1908: 48.
117. J. A. Bih. 1908: 575.
118. Jfr. Ernst Larsson, Sv. Kem. Tidskr. 1891: 131.
119. Såsom ett exempel på oföretagsamhet torde kunna gälla, att Sverige årligen (tullfritt) importerar närmare 6000 ton förtennt järnbleck med ett värde af öfver 1½ mill. kronor. Svenskarne lära icke tro sig om att få öfverdraget af det dyrbara tennet nog tunnt och ändock jämnt och tätt för att kunna konkurrera med engelsmännen Tennproduktionen i hela världen uppgår f. n. till knappast 100 tusen ton och häraf torde för hvitbleck åtgå inemot ⅓. Det är dock icke troligt, att den engelska hvitbleckstrusten så behärskar tennmarknaden, att ett svenskt verk rent af skulle få svårt att fylla sitt behof af tenn, men gifvetvis måste det svenska verket ha tullssydd. Om någon svensk industri härigenom komme i ogynnsamt läge på världsmarknaden, så kunde den ju erhålla en väl afvägd exportpremie. För järnbleckets betning, innan det förtennes, användes i England arsenikfri saltsyra (Wagner-Fischer, J. 1901: I: 467).
120. Jfr. Lunge, Sodaindustrie.
121. D. R. P. 69059.
122. D. R. P. 79699.
123. D. R. P. 74487.
124. Engl. pat. 7426/1837.
125. Engl. pat. 4122/1879 och 5457/1880 samt D. R. P. 73935, 74937, 74976 och 125389.
126. Engl. pat. 91/1863.
127. Jfr Löwigs kausticering med järnoxid.
128. Engl. pat. 2050/1862 och 5406/1881.
129. Dingl. J. band 197:343.
130. Engl. pat. 11556/1847.
131. Jfr engl. pat. 2121/1867, 2065/1870, 2639/1874, 4311/1891 och norska pat 15757.
132. D. R. P. 72642.
133. D. R. P. 7256.
134. Engl. pat. 629/1866.
135. Jfr D. R. P. 79221 och 81103.
136. Franska pat. 213354.
137. Jfr engl. pat. 3082/1877 och 14977/1888.
138. D. R. P. 138028.
139. Ch. Ind. 7906: 173, jfr franska pat. 384144.
140. D. R. P. 136998.
141. Se äfven amerikanska pat. 870746, Ch. Ztg. 1906: 1295 och Ch. Ind. 1908: 95.
142. Engl. pat. 9555/1895; jfr. ock 3406/1886.
143. Jfr. svenska pat. 24087.
144. Engl. pat. 18835/1890.
145. D. R. P. 82651.
146. Jfr. engl. pat. 2700/1854, 2446/1872, 4371/1887, 5425/1892 samt D. R. P. 195133.
147. Engl. pat. 4122/1879.
148. Angående svafvelsyrlighetens tillgodogörande ur affallsgaser hänvisas äfven exempelvis till D. R. P. 160940. 173329 och Ch. Ztg. Rep. 1908: 40 och 41.
149. Engl. pat. 17657/1887.
150. Jfr. D. R. P. 48220.
151. Engl. pat. 9793/1890.
152. Engl. pat. 2119/1854 och 340/1855.
153. Engl. pat. 895/1879.
154. D. R. P. 31675.
155. Chance, engl. pat. 1495/1888.
156. D. R. P. 41985 och engl. pat. 22523 och 23616/1892.
157. Engl. pat. 1786/1873.
158. Engl. pat. 4922/1886.
159. Verein Chem. Fabriken i Maimheim föreslår (D. R. P. 194994) att blanda svafvelnatriumpulver och natriumbikarbonat och leda vattenånga öfver blandningen. Omsättningen sker enl. formeln
Na2S + 2 Na HCO3 = 2 Na2CO3 + H2S.
160. D. R. P. 80063; jfr. äfven 89119, 93857, 93952 och 108835.
161. Z. f. a. Ch. 1901:852 och 875; jfr. äfven D. R. P. 138219, 174698 och 175416 samt Amer. pat. 877376.
162. Engl. pat. 16676, 17815 och 20012/1890 samt D. R. P. 58399.
163. Jfr. Löwig D. R. P. 21593, 41990, engl. pat. 4364/1882 och 1974/1887.
164. D. R. P. 123862.
165. Det amerikanska fläsket torde ock vara rikligt behandladt med salpeter.
166. Jfr. engl. pat. 3185/1857, 2050/1862 och 1375/1864 samt D. R. P. 195133.
167. Sv. Kem. Tidskr. 1898: 80.
168. Jfr. svenska pat. 23493.
169. I anslutning till detta uttryck må här omnämnas, att den engelska tidningen »Economist» har sökt åstadkomma en sorts affärsbarometer, i det den sedan ett antal år för hvarje månad uppställer en indexsiffra beräknad genom summering af vissa viktigare förbrukningsartiklars (hvete, bomull, järn etc. etc) priser, sådana dessa framgå vid de officiella börsnoteringarne. Denna indexsiffra utgjorde vid slutet af nedan angifna månader som följer:
| Dec. 1903 | 2197 | Juli 1907 | 2571 | ||
| Juni 1904 | 2130 | Aug. 1907 | 2519 | ||
| Dec. 1904 | 2136 | Sept. 1907 | 2457 | ||
| Juni 1905 | 2163 | Okt. 1907 | 2414 | ||
| Dec. 1905 | 2342 | Nov. 1907 | 2360 | ||
| Juni 1906 | 2362 | Dec. 1907 | 2310 | ||
| Sept. 1906 | 2355 | Jan. 1908 | 2309 | ||
| Okt. 1906 | 2458 | Febr. 1908 | 2266 | ||
| Nov. 1906 | 2501 | Mars 1908 | 2263 | ||
| Dec. 1906 | 2499 | April 1908 | 2195 | ||
| Maj 1907 | 2601 | Maj 1908 | 2188 |
Indexsiffran för Maj 1907 är den högsta, som någonsin förekommit. (Affärsv. 1908: 763). De anförda siffrorna antyda en kurva, som synes löpa ungefär parallell med kurvorna för Sveriges export och import för motsvarande tid.
170. Kaffedrickandet är för öfrigt ett ondt, ja, en verklig fara för vårt folk, och borde redan af denna orsak motarbetas lika kraftigt, som superiet. Industriarbetarne isynnerhet och icke minst deras hustrur förstöra sig och sina barn med kaffe. Sannolikt är det icke bara alkaloiden kaffein, som verkar skadligt på organismen, utan en del andra ämnen, som bildas vid kaffets rostning (torrdestillation) t. ex. fenoler. Det är ju alldeles icke underligt, om dessa ämnen verka störande på de enzymer, som ha att genomföra nutritionsprocessen. Skadligast verkar kaffet naturligtvis, då det stundom rent af får ersätta verklig föda.
171. Spritens skadlighet behöfver här icke påpekas. Vid tobaken åter torde vara lämpligt fästa uppmärksamheten därpå, att vid rökning nikotinet sannolikt verkar långt mindre skadligt än torrdestillationsprodukterna. Cigarren, cigarretten, pipan är en gasgenerator, som alstrar koloxid, kolväten, fenoler etc., och dessa ämnens ständiga inverkan vid respiration och nutrition kunna endast synnerligen kraftiga personer någon längre tid utan skada fördraga.
172. Jfr. T. T. 1908: 81.
173. T. T. 1907: 285.
A - Am
An - Az
B - Bl
Bo - Bz
C
D
E
F
G
H
I
J
K - Kn
Ko - Kö
L
M
N
O
P
Q
R
S - Sp
St - Sä
T
U
V
W
X - Ø
| A. | |
|
Acetaldehyd 102. Acetattråd 123. Aceton 101, 111-115, 118, 146. Acetonolja 113. Acetylcellulosa 122. Acidcellulosa 127. Affärsbarometer 157. Afloppsånga 86. Afsättning 79. Agenter 71. Aktiengesellsch. f. Anilinfabr. 23. |
Alkohol 52, 66, 101, 118, 122, 123, 126-128, 133, 158, 159. Alsberge 146. Aluminiumhydrat 56, 95, 139, 142, 148. Aluminiumoxid, se -hydrat. Aluminiumsulfat 46, 62, 95, 126. Alun 46. Amerikanskt fläsk 152. Amidobenzol 14. Ammoniak 6, 7, 46, 101, 102, 119. Ammoniaksoda 6, 10, 149, 151 (se äfven Soda). Ammoniumsulfat 6, 46, 61, 87, 89, 91, 92. Amyloid 132. Amylum 132. |
| An - Az. | |
|
Anilinolja 14. Anilinsvart 20. Antimon 56. Antipyrin 105. Antranilsyra 17. Apatit 153. |
Arabin 132. Arbetsintensitet 35-43, 79, 80. Arbetsmetoder 34. Arbetsträning 159. Asbest 56. Aseptin 48. Asfalt 57. Aspträ, 107. Aurin 130. Azofärger 14. |
| B - Bl. | |
|
Bachet 126. Badische Anilin- & Soda-F. 14, 31, 22. Baeyer 16. Barium o. dess salter 94, 114, 135, 144, 145. Basset 145. Bayer 95. Beaconsfield 30. Beilstein 130. Benmjöl 46. Bensin 108. |
Bergström 133. Besemfelder 149. Bessemerkonverter 149. Bismark 72. Blodlutsalt 54. Blyerts 57. Blyhvitt 55. Blykammarmetoden 18. Blyklorid 143. Blysocker 54. Bläck 48. |
| Bo - Bz. | |
|
Boltzmann 33. Bomullsgarn 121. Bong 147. Borneol 124. Borneopetroleum 65. Borsyra o. dess salter 54, 55. Braconnet 126. Bresilja 48. Bronspulver 55. |
Brown 31. Brunck 16. Brunner, Mond Co. 12. Bryggeriindustri 27. Bränneriindustri 27. Brännsprit 115. Brännvin 66, (se äfven Alkohol). Bränsle 3, 9, 82-85, 109, 112, 120, 126. Bränslegas 91, 112, 118, 138, 139, 142, 148, 155. Buchner 102. Börsnoteringar 157. Börsrykten 90. |
| C. | |
|
Ca’canny 39. Cachou de Laval 21. Carnegie 37. Cassella 23. Castner-Kellner Alcali Co. 12. Cellit 122. Cellulit 125. Cellulosa 4, 52, 60, 63, 65, 95, 106, 109, 111, 116-130. |
Centrifugering 94. Chance 147. Chance-Claus-processen 5, 132-134, 137, 138, 150, 153. Chandler 31. Chemische Fabrik Elektron 8. Chilesalpeter 55, 87, 89-92, 139-141, 152. Classen 127. Collanolja 48. Commercial Intelligence 32. Conrad 160. |
| D. | |
|
Deacon 98. Deutsche Solvay Werke 12. Dextron 118. Dextros 132. Difenylaminblått 131. Diffusion 94. |
Difteriserum 24. Dowsongas 102. Dumping 34. |
| E. | |
|
Ebonit 124. Economist 157. Ekman 129. Ekstrand 125. Ekström 127. Ekonomiser 155. Electrician 34. Electrolytic Alcali Co. 12. Elektricitetens tidehvarf 97. Elektrisk belysning 92. Elektrisk urladdning 102. Elektrolys 8, 19, 20, 61, 85-98, 100, 101, 130, 138, 145, 151-153. |
Elektroteknisk industri 27. Ellershausen 148. Elworthy 149. Emaljmassa 54. Englands export o. import 33, 34. Erlwein 87. Etylen 102. Etylmetylketon 113. |
| F. | |
|
Fabrikstjänstemän 30. Fabriksägaren 79. Fagerlind 133. Faraday 14. Farbenfabriken, Elberfeld 23. Farbwerke, Höchst 16, 20, 23, 105. Farmaceutiska artiklar 24, 25, 28, 56. Fenol 14, 100, 133, 159 (se äfven Karbolsyra o. Kreosot). Fenylamin 14. Fenylglykokoll 16. Ferrosilicium 97. Fibracit 122. Filtrerkol 118. Fiskguano 46. Fiskolja 48. Flytande luft 94. Formsand 118. Formylmetylantranilsyra 20. |
Forskningens frihet 69. Fosforsyra och dess salter 56, 135, 145, 152, 153. Fosfortändstickor 69. Frakttariffer 71. Framtidsarbete 33. Francke 129. Frerichs 146. Frestadius 128. Ftalsyra 17. Furustubbar 106. Fuxin 14. Färgämnen 14-24, 48, 55, 56, 103. Föreningsväsen 80. Förmän 80. Förtenning 135. Förzinkning 135. |
| G. | |
|
Gallussyrefärger 14. Ganz & Co. 88. Gardiner 121. Garfning 118. Garroway 140. Gasgenerering 83-85, 91, 94, 100, 118, 149. Gasmotorer 155. Gatubesprutning 88. Gelalignosin 118. Generatorgas se Bränslegas. Glanzstoff 123. |
Glas 4, 27, 34, 52, 57, 66, 83, 142. Goldschmidt 100. Golfplattor 126. Grafisk industri 44. Granbarksextrakt 107. Griesheim 8. Grossmann 29. Grufarbete 38. Guano 46. Guldkassan 157. |
| H. | |
|
Halmpapper 119. Handelsbalansen 156. Handelstraktater 29, 32, 73-75. Hargreaves-processen 4, 96, 98, 136, 142, 144, 148. Hellsing 108. Helmholz 69. |
Heroult 96. Heumann 16. Holzextrakt 118. Horn 124. Howles 85. Hussvamp 128. Hvitbleck 135. Hydrosulfit 94. Högskolestudier 34. Höpfner 143. |
| I. | |
|
Immedialsvart 21. |
Industrimannen 70, 71, 77, 78. Iron a. Coal Trade Revue 35. Isättiksyra 19. |
| J. | |
|
Jacobs 145. Jobbare 37. Jod o. dess fören. 54. Journ. of the Soc. of Ch. Ind. 32. Jurisch 8. Järnlegeringar 97. |
Järnmarknaden 115. Järnoxid 4, 8, 98, 140, 141, 146-148. Järnoxidnatron 149. Järntillverkning 27, 56, 96, 111, 154. |
| K - Kn. | |
|
Kaffe 158. Kainit 152. Kalcium 94. — -acetat 113. — cyanamid 87, 88, 90, 92, 94. — hydrid 95. Kalisalter 9, 33, 54, 57, 152. Kalium-hydrat 9, 20, 54, 61, 87, 152. — -nitrat 152. Kalk 46. Kalkkväfve 87, 88, 90, 94, 100. Kalkyler 36, 78, 79, 82, 127, 130. Kapitalet 32, 72, 90, 158, 159, 161. Karbid 48, 61, 85, 87, 88, 92-94, 100, 101. |
Kastanjextrakt 107. Kautschuk (äfven gummi) 27, 48, 50, 57, 102, 105, 106. Kaustikt natron, se Natriumhydrat. Kemikaliemarknaden 32. Kemisk alkohol 101. Kemisk forskning 105. Kershaw 11. Kimrök 48. Kiseljärn 97. Kjellin 96. Klor 4, 10, 17, 19, 85-88, 101, 136, 141, 145, 147, 153. Klorat, se Kaliumklorat. Klorkalk 4, 5, 7, 8, 30, 54, 61, 85, 87, 134, 135. Klorättiksyra 19. Knallgas 93. Knietsch 18. |
| Ko - Kö. | |
|
Kobolt 55. Kochenill 55. Koksalt 3, 6-9, 52, 57, 130, 134, 136, 139, 141, 142-144, 147, 149, 151, 153. Koksjärn 91. Koksverk 91. Kolklorid 95. Koloxid 94, 100, 102, 131, 145, 147, 148, 159. Kolsyra 6, 10, 48, 102, 119, 131, 135, 140, 142, 143, 146-148. Kolugnar 111. Kolved 64. Kompositionslinne 50, se Viskos. Komprimerad klor 19. Kondensångmaskiner 86. Koniferin 133. Koniferylalkohol 133. Konjunkturer 43. |
Kopp 146. Kopparoxid 55. Kork 57. Krapp 19. Krause 117. Kristider 157. Krita 57. Krom o. dess fören. 17, 52, 54, 55, 97, 152. Kvarnindustrien 27. Kväfve 87-90, 92, 98, 99, 102. Köttsaltning 152. |
| L. | |
|
Laboratorium 78. Lack 50. Lancashirejärn 36. Landtbruk 90. de Laval 97. Leblancmetoden 3, 7, 8, 10, 138, 143, 149, 150, 151. Lefnadsstandard 37. Lehmann 118. Lerjord, se Aluminiumoxid. Licellagarn 121. Lignosulfonsyra 133. Lignylalkohol 132. |
Linfrö 57. Linfrömjöl 50. Linoleum 126. Ljungberg 35. Ljus 50. Ludwig 126. Lunge 108, 139, 147, 149, 152. Lübeck 84. Lysoljor 93. Läderpapp 125. Läroanstalter 68. Lösningsmedel 115. |
| M. | |
|
Macfarlane 147. Machard 126. Magnesium o. dess fören. 55, 94, 126, 143. Maltextrakt 52. Mansfield 14. Maskinkraft 29. Mattor 121. Matättika 113. Mauvein 14. Melass 52. Melassdrank 92. Mellanhänder 71. Merkantil bildning 70. |
Meteorgarn 123. Metallurgiska processer 154. Metan 101. Metylalkohol 101, 111-115, 133, se äfven Träsprit. Mineralsprit 101. Mirbanolja 14 Mitscherlich 122. Mjölksocker 52. Molybden 97. Monox 95. Montanvax 108. Muthmann 101. |
| N. | |
|
— -amid 20. Natrium-bikarbonat 6, 100, 143, 147, 148. — -ferrit 149. — -hydrat 8-10, 30, 54, 55, 61, 87, 88, 95, 100, 139-153. — -peroxid 94. — -persulfat 94. |
— -sulfat 4, 10, 22, 55, 65, 96, 114, 134-139, 142, 144-151, 153. — -sulfit 55, 114, 144, 145, 152. Naturprodukter 105. Neuhausen 96. Nikt 58. Nitrocellulosa 113, 122-124, 126. Nitroglycerin 46. |
| O. | |
|
Obstruktion 39. Oehler 144. Olein 48. Oleomargarin 50. Oljefärg 48. Oljegas 14. |
Ortonitrotoluol 17. Oxalsyra o. dess fören. 100, 101, 118, 120, 126, 130, 131, 143, 146. Oxypropylen 132. |
| P. | |
|
Palmær 153. Palmfett 52. Papiermaché 125. Papper 27, 44, 52, 65, 95, 104, 119-121, 124, 127, 129. Papperslimning 62, 63, 118, 121, 124. Parfymer 50. Partisinne 69. Patentskydd 105. Pegamoid 124. Penningen 37. Pergamyn 125. |
Perkin 14. Persulfat 94. Pfuhl 121. Planläggning 79. Porslinsindustrien 27. Powers 141. Praxis 31. Preparatindustrien 28. Proteiner 133. |
| Q. | |
|
Quebrachoextrakt 107. |
|
| R. | |
|
Ramsay 128. Rapsolja 50. Reformifver 69. Regeneratorer 154. Resorcin 14. Rhenania 4. |
Rofolja 50. Rosanilin 14. Rosolsyra 131. Roth 127. Rykande svafvelsyra 18. Räler 37. Räntefoten 157. Rödfärg 48. |
| S. | |
|
Sackarin 56. Salmiak 54. Salose 118. Salpeter, se Chilesalpeter och Kaliumnitrat. Salpeterlador 91. Salpetersyra 5, 46, 60, 89, 92, 140, 141. Salt, se Koksalt. Saltsyra 4, 10, 55, 130, 134-136, 141-145, 150. Schmidt 103. Schreib 8. Schultze 29. Schwartzugnen 111. Siloxikon 94. Silvalingarn 121. Sirap 52. Siriusgarn 123. Simonsen 127. |
Skifferolja 108. Skogskultur 109. Skogstillgång 110. Skraup 132. Slapphet 69. Slingervoet-Ramondt 106. Snyltgäster 37. Socker 27, 52, 66, 102, 105, 118, 127, 132. Soda 3-13, 32, 46, 55, 60, 96, 137, 139, 141-151. Solvay Co. 12. Sparsamhet 29, 37, 154, 157-159, 161. Spetsglans 56. Sprit, se Alkohol. |
| St - Sä. | |
|
Statistik 25, 33, 36, 38-40, 44-60. Stavely 146. Stenkol 38, 39, 58, 83, 91, 92, 131. Stenkolstjära 14, 16, 17, 52, 63, 108, 130. Stenkolsstybb 64. Stora Kopparbergs Bergslag 65. Strehlenert 123. Strontium 114. Stubintråd 46. Stärkelsesocker 52. Substantiva färger 22. Sulfat, se Natriumsulfat. Sulfatlut 119, 120, 130, 133, 138, 139, 150. |
Sulfitmetoden 65. Süvern 123. — -järn 146. — -järnnatrium 149. — -kalcium 5. — -lefver 21. — -natrium 4, 5, 22, 137, 138, 145, 147-149. Svafvelregenerering 150. Svafvelsyra 4, 18, 32, 46, 58, 60, 92, 98, 99, 117, 125, 136, 142, 144. Svafvelsyrlighet 18, 96, 99, 117, 136, 142, 144-149. Svafvelväte 5, 142, 147, 148, 150. Svetsning, autogen 113. Säckar 121. |
| T. | |
|
Tackjärn 96. Tagel 123. Talg 50. Tapeter 124. Tariff-Commission 34. Tenn o. dess fören. 55, 56, 58, 135. Textilvaror 27, 29, 44, 95, 121. Tiemann 133. Tilghmann 142. Tillberg 128. Titankväfve 98. Tjärfärger 14-24, 31, 55, 103. Toluidin 14. Tomasfosfat 46. Torf 44, 82-84, 108, 111, 128, 129, 138, 150, 155. Torfvax 108. Torkning 86. Torrdestillation 84, 107, 108, 139, 158, se äfven Trädest. o. Stenkolsdest. Torrskog 130. |
Tran 50. Transportkostnad, se Fraktk. Trifenolkarbinol 130. Trippel 57. Tryckfärg 48. Trädestillation 50, 63, 64, 111, 116, 130, 133. Träkol 52, 64, 109, 111-115, 130. Trämassa, se Cellulosa. Trämjöl 126. Träolja 50. Träpasta 126. Träproduktion 109. Träsprit 50, 64, 101, 111-115, 133. Trästuck 126. Trätjära 48, 50, 64, 107, 111. Tullskydd 6, 34, 47-63, 71, 72-76, 90, 103, 121. Tungspat 58. Tyrer 30. Tysklands export o. import 33. |
| U. | |
|
Undersvafvelsyrligt natron 5, 55, 152. Ungerer 142. Unicapapp 125. United Alcali Co. 12. |
Uppfinningar 77, 105, 136, 160. Uranoxidsalter 131. Uthållighet 159. |
| V. | |
|
Valsmassa 50. Vanadin 97. Vattengas 94. Vedmått 109. Vedtorkning 112. Verein Chemischer Fabriken 148. Verguin 14. Verkmästare 31. Vidalsvart 21. Vin 158. |
Vinstenspreparat 5. Virkesförbrukning 110. Viscellingarn 123. Viskoid 124. Vitriol 56. Vulkanfiber 125. Världsmarknaden 43. Värmeledning 154. |
| W. | |
|
Wallmo 110. Westinghousebolaget 33. Wiborgh 153. |
Winkler 18. Wolfram 97. |
| X - Ø. | |
|
Xylogranit 126. Xylolingarn 121. Xylolit 126.
— -hvitt 55. — -sulfit 143. Zymoteknik 106. |
Ångmaskiner 86. Ångpannor 155.
Ättiksyra o. dess fören. 17, 19, 52, 64, 101, 111-115, 118, 122, 131, 135, 146.
Öfverafverkning 110. |