Den i handels- och industrikretsar mycket lästa facktidningen »Commercial Intelligence» innehöll 1906 en berättelse öfver en resa, som dess Pariskorrespondent företagit i Tyskland i det speciella syftet »att lära känna dess kemiska industri, hvilken nu bildar en af de hufvudsakligaste källorna till landets kolossala välstånd». Korrespondenten säger sig ha blifvit högeligen öfverraskad af hvad han såg å de orter, där den kemiska industrien särskildt utvecklat sig. Produktionsvärdet uppskattades 1906 till 1½ milliard mark. Och ändock är denna industrigren knappast mer än 30 år gammal! För 30 år sedan behärskade England kemikaliemarknaden, men nu står Tyskland främst och detta oaktadt sina ringa förråd af hithörande råmaterialier. Tyskland producerar årligen c:a 1 million ton svafvelsyra, till stor del af spansk kis, och c:a ½ million ton soda. Dess totala export af kemiska produkter representerade 1905 ett värde af c:a 500 millioner mark. Det täcker c:a ⅚ af världens behof af färger. Indigoexporten för 1906 uppgifves till c:a 30 millioner mark. Den engelske korrespondenten framhåller slutligen hurusom Tysklands kemiska industri har en armé af vetenskapligt bildade specialister och skördar nu vinsten af de stora härför gjorda uppoffringarne.
Uti Journal of the Soc. of Ch. Ind. för 15/12 1906 lämnas en jämförelse mellan Englands och Tysklands kemiska industri, ref. uti Sv. Kem. Tidskr. 1907: 3, hvarur följande tabell med värden i millioner kronor är hämtad.
| Import: | England: | Tyskland: | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Råmaterial | 1905 | 158 | 261 | ||
| 1895 | 145 | 152 | |||
| ökning | 13 | 109 | |||
| Arbetade varor | 1905 | 164 | 126 | ||
| 1895 | 129 | 100 | |||
| ökning | 35 | 26 | |||
| Export: | |||||
| Råmaterial | 1905 | 36 | 59 | ||
| 1895 | 27 | 33 | |||
| ökning | 9 | 26 | |||
| Arbetade varor | 1905 | 278 | 428 | ||
| 1895 | 245 | 272 | |||
| ökning | 33 | 156 | |||
Uti den tyska råvaruexporten ingå äfven kalisalterna från Stassfurt.
Orsakerna till Tysklands öfverlägsenhet angifvas uti nämnda engelska tidskrift liksom i förut anförda uttalanden vara: bättre kunskaper, tyskarne »put more brain into their goods», det intima samarbetet mellan vetenskap och teknik, billiga kanal- och järnvägsfrakter och sist men icke minst ett verkligt samarbete mellan regeringen och industriens målsmän.
Under Boltzmanns bevingade ord: »Intet är så praktiskt som teori», meddelade Ind. Norden 1906: 330 några intressanta utdrag ur årsberättelsen för det stora amerikanska Westinghousebolaget. Detsamma sysselsatte år 1906 icke mindre än 14,705 personer. Försäljningsvärdet steg från 45 millioner kronor 1901 till 90 mill. 1905. Bolagets president säger: »minst 45 % af ingeniörsstaben är beständigt sysselsatt med arbete på förbättringar, d. v. s. med arbete för framtiden . . . Detta arbete kommer snarare att ökas än minskas, ty fordringarne stegras med hvar dag . . .»
Den engelska tidskriften »The Electrician» yttrar vid anförandet af detta uttalande med beklagande, att England ännu icke insett värdet af dessa isynnerhet i Amerika och Tyskland tillämpade arbetsmetoder.
Flera utländska uttalanden om Tysklands industri finnas anförda uti »Das studium der technischen Chemie an den Universiteten und technischen Hochschulen» af Fischer.
Utom af ofvanstående framgår den kemiska industriens i England stillastånd eller tillbakagång af en »blå bok», som engelska regeringen för något år sedan förelade parlamentet16 . Från 1890 till 1902 sjönk Englands export af kemiska produkter till Förenta staterna från £ 2,035,000 till £ 792,500. Till någon del torde detta ha sin grund uti Förenta staternas egen ökade produktion och i dess tullskyddspolitik. Englands kemiska industri har numera sitt egentliga stöd uti kolonierna.
Uti »Tariff Commission» 6:te bandet förekommer ett uttalande om engelska glasindustriens oerhörda tillbakagång, och förnämsta orsaken angifves vara Englands skyddslöshet mot införande af produktionsöfverskott från Amerika och Tyskland (dumpingmanövrer). Såsom botemedel föreslås i främsta rummet tullskydd.17
II. Arbetsintensitet, arbetslöner och aflöningssätt.
Inom de flesta industrier utgöra arbetslönerna en af de största posterna uti tillverkningskostnaden, och det är helt naturligt, att fabrikanten söker begränsa äfven denna utgiftspost. Lika naturligt är emellertid ock, att arbetarens sträfvan går ut på att erhålla största möjliga lön för sitt arbete. Något som däremot icke är naturligt, är arbetsintensitetens nedgång.
Det finnes visserligen intet mått, hvarmed olika slag af arbete kunna direkt uppmätas och därför har det sina svårigheter att med siffror uttrycka arbetsintensiteten. Inom hvarje särskild industrigren får man dock ett relativt mått på arbetsmängden per arbetare, om man dividerar produktionsvärdet med antalet uti samma industri sysselsatta arbetare.
Uti »Iron and Coal Trade Revue» för 30/12 1905 förekom ett engelskt uttalande om arbetsintensiteten vid svenska järnverk. »För 1904 kom per arbetare», heter det, »ett produktionsvärde af endast £ 324, hvilket är mycket lågt».
Med ledning af senaste officiella statistik sammanställde E. J. Ljungberg uti ett föredrag uti Nationalekonomiska föreningen i Stockholm den 31/1 1908 några järnindustriens siffror för Sverige och Amerikas Förenta Stater och meddelas här därur följande utdrag.
| Sverige: | Amerika: | |
|---|---|---|
Tillverkning per arbetare |
26,1 ton. | 143 ton. |
Tillverkningsvärde per arbetare |
3,998 kr. | 13,431,60 kr. |
Årsförtjänst i medeltal per arbetare |
1,358 kr. | 1,947,60 kr. |
Dessa siffror äro i hög grad sorgliga för vårt land.
Från Tyskland föreligger ingen motsvarande off. statistik, men vid ett större verk där, som sysselsätter 14,000 arbetare, uppgår tillverkningen per man till 73,5 ton värd kr. 8,900 och årsförtjänsten per man utgör i medeltal kr. 1,356,80.
Vidare anföres huru tillverkningskostnaden för Lancashirejärn vid ett medelstort verk i Sverige sammansätter sig.
| Kronor pr ton järn: | % af hela tillverkningskostn. | |
|---|---|---|
Arbetslöner: för kolning, malmbrytning, forsling och tillverkning |
82,70 | 55,3 |
Järnvägsfrakter: för träkol, malm, kalksten och färdig produkt |
40,10 | 26,8 |
Räntor: å det kapital, som fordras till inventarier af materialier och annat förlag |
9,60 | 6,4 |
Kolved och stenkol |
10,35 | 6,9 |
Brukets omkostnader: skatter och onera, aflöning till styrelse, tjänstemän och diverse utgifter |
6,87 | 4,6 |
| Kr. 149,62 | 100 % |
Häri ingår ingen ränta eller amortering å anläggningskostnaderna. Allmänna marknadspriset på detta järn (valsadt stångjärn) är kr. 150 per ton. Om här arbetarnes kraf på arbetstidens reduktion till 8 timmar skulle genomföras utan reduktion af deras årsinkomst och verket sålunda skulle underhålla 3 skiftlag arbetare per dygn i stället för nu 2, så komme tillverkningskostnaden att stiga till kr. 190,97, hvarigenom denna produktion blefve totalt omöjliggjord.
L. yttrar i sammanhang med dessa spörsmål: »Arbetslönernas stegring har möjliggjorts af en under flera år uppåtgående konjunktur och framgångsrik ingeniörsverksamhet; ej genom arbetareorganisationens verksamhet . . . I början af 1870-talet gällde en ton Bessemer-stålräler 312 kr., och nuvarande pris på svenska Martin-stålräler af väsentligt bättre kvalitet utgör endast 120 kr. Att möjliggöra sådant med fördubblade arbetslöner, åstadkommes ej med muskelarbete . . . Arbetspriset måste följa priset på de färdiga produkterna och värdet på penningen — förmedlaren af arbetsbytet . . . Från vissa håll arbetas med all kraft på att utrota kapitalet, d. v. s. ej producera ett värde, som motsvarar, hvad man konsumerar, utan tanke därpå, att intet kapital kan skapas utan arbete, likasom att intet arbete kan skapas utan kapital. Man kan visserligen som snyltgäst, jobbare eller på annat sätt tillskansa sig en del af frukterna från andras arbete, men icke skapa något som helst värde, ty därtill fordras produktivt arbete. För att detta åter skall blifva framgångsrikt, fordras, enligt Carnegie i hans uppsats om »Den trebenta stolen», att hvarje företag stödjes af trenne pelare: kapital, arbete och administrativ förmåga. Om ett af dessa stöd, hvilket som helst, saknas, så faller företaget . . . Att genom kapital skapa arbete är jämförelsevis lätt, men att af kapital och arbete skapa afkomst är däremot en svår uppgift».
För vårt land kräfves först och sist »produktivt arbete, arbete som skapar värden, samt sparsamhet, som bevarar och ej förslösar dessa . . . Vårt land är ingalunda fattigt, men vi äro i allmänhet alldeles för lata . . . Hvar och en har rätt att lefva, men af sitt eget arbete, icke af andras . . .
Skrikets, hatets och oförnöjsamhetens vägar leda icke till ernående af en högre lefnadsstandard för vårt folk. De äro endast villovägar. Däremot gifves en väg, arbetets, som är bepröfvad i vårt land under gamla tider, och som vi sett med fördel vandras i andra länder. Låt hat och afundsjuka begrafvas, låt oss icke förtära det bröd, det kapital, som vi och våra förfäder samlat, utan låt oss alla arbeta, intensivt arbeta på att öka tillgångarne, så att allmänna välståndet blir större, öka tillgångarne genom att framkalla bättre skördar af vår jord, större mängd och värdefullare arbetsprodukter i våra hem och våra verkstäder, så blir brödet rikare och kraftigare, och låt oss fostra, utbilda och träna de unga, särskildt de unga kvinnorna, så att vi alla med större kraft till själ och kropp kunna utveckla vårt lands resurser och därigenom skapa större lycka och större förnöjsamhet med vårt land, än vi hittills lyckats».
Om vi räkna Tysklands kemiska industris produktionsvärde per år till mark 1,500,000,000 och antalet arbetare till 200,000, så erhålles ett produktionsvärde af mark 7,500 per arbetare.
Det gifves emellertid några fall, då man kan få ett mera direkt mått på arbetets kvantitet. Ett sådant fall är grufarbetet. Officiella undersökningar vid Preussens stenkolsgrufvor ha med siffror gifvit vid handen, att den presterade arbetskvantiteten minskas, under det att lönerna stiga.18 Per arbetare utgjorde den uppfordrade kolmängden:
| 1888 | 300 ton | 1896 | 279 ton | ||
| 1889 | 289 » | 1897 | 279 » | ||
| 1890 | 275 » | 1898 | 277 » | ||
| 1891 | 267 » | 1899 | 276 » | ||
| 1892 | 253 » | 1900 | 271 » | ||
| 1893 | 261 » | 1901 | 248 » | ||
| 1894 | 265 » | 1902 | 244 » | ||
| 1895 | 268 » |
Äfven andra orsaker kunna ju i någon mån ha bidragit till den starkt fallande tendensen hos den kurva, som angifves af dessa siffror, men i hufvudsak har den utan tvifvel sin grund uti minskad arbetsintensitet. Man får här en liflig föreställning om, hvilken försumpning, som skulle komma att råda uti en socialdemokratisk stat. Icke utan skäl har en sådan stat blifvit liknad vid nutidens arbetsinrättningar, där det heter: »här får man mat, kläder och husrum antingen man arbetar mycket eller litet».
Beträffande arbetarnes obstruktion (engelska »ca’canny») har amerikanska arbetsdepartementet publicerat en utredning, hvilken blifvit refererad uti Ind. Norden 1907: 309.
I brist på en sammanställning öfver genomsnittslönerna vid Preussens samtliga stenkolsgrufvor, må här en sådan anföras för distriktet Dortmund med ett arbetareantal år 1901 af 236,769.19 Årslönen utgjorde per arbetare:
| 1888 | mark | 863:— | |
| 1890 | » | 1,067:— | |
| 1895 | » | 968:— | |
| 1899 | » | 1,255:— | |
| 1900 | » | 1,332:— | |
| 1901 | » | 1,224:— |
Vid Preussens samtliga grufvor (icke endast kolgrufvorna), med ett arbetareantal år 1901 af 482,566, utgjorde årslönen per man:
| 1895 | mark | 848:— | |
| 1896 | » | 900:— | |
| 1897 | » | 964:— | |
| 1898 | » | 1,010:— | |
| 1899 | » | 1,070:— | |
| 1900 | » | 1,138:— | |
| 1901 | » | 1,076:— |
Uti en årsberättelse öfver brunkolstjärindustrien 1906 klagas öfver den aftagande arbetsintensiteten.20 Äfven på andra områden af den kemiska industrien, såsom sodabranchen, klagas öfver de allt mera uppträdande arbetaresvårigheterna.21
Belgiens förr så betydande glasindustri har blifvit totalt tillintetgjord genom kortsynta och ansvarslösa socialistledares agitation.22
Kroppsarbetarens sysselsättning uti de kemiska fabrikerna är till stor del af föga ansträngande art och tröttar hvarken muskler eller hjärna så synnerligen mycket, äfven om diverse gaser och hög temperatur stundom kunna vålla något obehag. Vid Rhen och antagligen äfven på många andra ställen i Tyskland finner man därför ofta, att de kemiska fabriksarbetarne ha hvar sitt lilla landtbruk, som skötes på lediga stunder och hvilket för öfrigt lämnar en sund sysselsättning äfven åt hustru och barn.
Stegringen af arbetslönerna inom Tysklands kemiska industri framgår af nedanstående siffror.23 Årslönen per man utgjorde:
| 1893 | mark | 879:— | |
| 1894 | » | 885:— | |
| 1895 | » | 894:— | |
| 1896 | » | 906:— | |
| 1897 | » | 922:— | |
| 1898 | » | 948:— | |
| 1899 | » | 966:— | |
| 1900 | » | 1,003:— | |
| 1901 | » | 1,011:— | |
| 1902 | » | 1,010:— | |
| 1903 | » | 1,020:— | |
| 1904 | » | 1,029:— | |
| 1905 | » | 1,048:— |
Aflönas arbetaren efter den tid, han arbetar, daglön, timpänning, så har han intet materiellt intresse af att öka arbetsintensiteten. Aflönas han däremot efter vanligt ackord och lönen per styck är fullt korrekt beräknad, så har han åter det allra största intresse af att per tidsenhet utföra det mesta möjliga arbete. Att fullt korrekt bestämma ackordet, stycklönen, har emellertid sina stora svårigheter. Om lönen per styck sättes för hög, så att arbetsgifvaren sedermera ser sig nödsakad att sänka den, så väcker detta misstro och missnöje hos arbetaren; sättes den åter så låg, att arbetaren med yttersta flit icke når upp ens till normal dagsförtjänst, så kan denne gifvetvis icke vara tillfreds därmed. För att i möjligaste mån undvika dessa olägenheter har man på sina ställen, isynnerhet i Amerika, infört s. k. premieackord. Den princip, som ligger till grund för detta aflöningssystem, framgår af följande exempel. Antag att en arbetare har 3 dollars per dag à 10 arbetstimmar och producerar under denna tid 1 styck. Öfvertar han nu detta arbete på premieackord, så utgår timpänningen oafkortad med 0,30 dollars för hvarje timme, som åtgått för arbetsstycket, men arbetaren erhåller dessutom en premie af 0,10 doll. för hvarje sparad timme. Denna metod, den Halseyska, förtydligas genom följande tabell:
| Arbetarens förtjänst: | Arbetsgifvarens utgift per styck: | |||
|---|---|---|---|---|
|
Använd tid: timmar |
Summan af timlönerna uppgår per styck till | Premien uppgår per styck till | Per timme | |
| dollars | dollars | dollars | dollars | |
| 10 | 3.— | 0.— | 0.30 | 3.— |
| 9 | 2.70 | 0.10 | 0.311 | 2.80 |
| 8 | 2.40 | 0.20 | 0.325 | 2.60 |
| 7 | 2.10 | 0.30 | 0.343 | 2.40 |
| 6 | 1.80 | 0.40 | 0.366 | 2.20 |
| 5 | 1.50 | 0.50 | 0.40 | 2.— |
| 4 | 1.20 | 0.60 | 0.45 | 1.80 |
Det är tydligt, att bestämmandet af »grundtiden», d. v. s. den längsta tid, som kan få åtgå, för utförandet af 1 arbetsstyck, äfven här är af största vikt.
Det Rowanska systemet minskar risken af ett fel härutinnan. Detsamma skiljer sig från det förra däri, att premiesatsen varierar i proportion till sparade timmar. Om i det anförda exemplet arbetaren utför arbetet på 9 timmar, så erhåller han, likasom här ofvan, betalning för 9 timmar med 2.70 dollars samt därtill 10 % af denna summa, alltså tillhopa 2.97 dollars. Utför han arbetet på 8 timmar, så erhåller han 2.40 + 20 % = 2.88 dollars etc. Behöfver han 9 timmar för arbetet, så blir hans förtjänst per timme 0.33 dollars; kan han göra arbetet på 8 timmar, så blir förtjänsten per timme 0,36 dollars etc.
Det är svårt att förstå, huru den svenske kroppsarbetaren med sin i allmänhet stora intelligens under en så lång tid kunnat låta förblinda och behärska sig af den folksjukdom, som benämnes socialism. Han tror tydligen blindt på sina ledares ofelbarhet, utan att själf tänka. I Tyskland och äfven i andra länder har denna sjukdom visat tydliga tecken till återgång. Det fordras sannerligen icke mycket skarpsinne för att finna, att »den socialdemokratiska framtidsstaten» är ett oting, en omöjlighet. Uti densamma skulle ju den enligt erfarenheten mäktigaste driffjädern till allt framåtskridande, det egna intresset, undertryckas och ersättas med intresset för det allmänna. Endast dåren kan tro på möjligheten att så omskapa människonaturen!
Vissa tecken tyda emellertid på, att de djupare och själfständigt tänkande af vårt lands kroppsarbetare börja se botten i socialiststatens beprisade köttgrytor och inse, att det icke är skrik, hat, afund, missnöje, luftslott och tomt prat, utan ett intensivt och gediget arbete, som skapar välstånd.
Så snart kroppsarbetaren icke längre vill låta sig nöja med den ensidiga andliga spis, som socialistpressen tillhandahåller honom, utan söker vidga sin syn på tingen, så skall han ock inom kort lära känna och uppskatta äfven andra slag af arbete än kroppsarbetet, förstå, att ett samband måste existera mellan arbetslönerna och näringarnes förmåga att bära dessa samt att denna bärförmåga är beroende af konkurrensförhållandena på världsmarknaden. Konjunkturerna och de ekonomiska lagarne kunna icke regleras med socialistfraser; ja, icke ens, om ett stort land öfverginge från det tomma socialistpratet till handling och antoge ett styrelsesätt enligt socialdemokratiska principer, skulle nämnda lagar rubbas. Om det lilla svenska folket kastade sig in i ett dylikt experiment, så vore sådant liktydigt med själfmord. Det skulle i samma ögonblick uppslukas af stormakterna och intvingas i en mer eller mindre tryckande tvångströja.
III. Sveriges kemiska industri.
Statistik.
Uti den officiella statistiken uppdelas Sveriges hela industri uti 12 grupper. Nedanstående tabell innefattar dessa grupper med respektiva siffror från år 1905.
| Tillverkningsvärde | Arbetare | ||||
| i milli- oner kronor |
i % af total- beloppet |
antal | % | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Närings- o. njutningsämnen |
387.7 | 32.15 | 33348 | 11.87 |
| 2 | Spånadsämnen |
164.9 | 13.67 | 40702 | 14.48 |
| 3 | Varor af hudar, skinn o. hår |
44.6 | 3.70 | 8543 | 3.04 |
| 4 | Oljor, tjära, gummi m. m. |
27.2 | 2.26 | 3486 | 1.24 |
| 5 | Trävaror |
231.2 | 19.17 | 66624 | 23.71 |
| 6 | Papper och pappersarbeten |
45.7 | 3.79 | 10777 | 3.84 |
| 7 | Varor af div. växtämnen |
2.3 | 0.19 | 646 | 0.23 |
| 8 | Varor af sten, lera, kol o. torf |
80.0 | 6.63 | 47470 | 16.89 |
| 9 | Kemiska preparat |
26.2 | 2.17 | 3485 | 1.24 |
| 10 | Metallarbeten |
85.8 | 7.11 | 25560 | 9.10 |
| 11 | Fartyg, vagnar, maskiner m. m. |
82.2 | 6.82 | 30736 | 10.94 |
| 12 | Arbeten af grafisk industri m. m. |
28.2 | 2.34 | 9618 | 3.42 |
| Summa | 1206.0 | 100.00 | 280995 | 100.00 | |
Uti följande tabeller äro uppgifterna om tillverkningen hämtade ur officiella statistiken D: Fabriker och Handtverk 1905 samt importen och exporten ur Sveriges utförsel och införsel år 1906 af Kungl. Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1907. Som det icke är endast under grupp 9, kemiska preparat, man finner kemiska eller dem närstående produkter, så omfatta dessa tabeller äfven några af de andra grupperna eller utdrag ur desamma. Grupperna 9 och 4 upptagas i sin helhet, de öfriga i utdrag. En del tomrum uti kolumnerna för export och import bero på, att dessa varor icke äro specificerade uti statistiken, utan upptagna under någon klumprubrik.
* Där icke annorlunda angifves.
I följande tabell angifves efter Sveriges utförsel och införsel år 1906 af Kgl. Stat. centralbyrån, Stockholm 1907 importen och exporten af sådana kemiska produkter som icke tillverkas inom landet äfvensom af några metaller och en del råämnen af större eller mindre intresse för kemisk industri.
| IMPORT: | EXPORT: | |||||||||
|
tullsats 1906 |
ton * | ton * | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1904 | 1905 | 1906 | 1904 | 1905 | 1906 | |||||
| Kemiska produkter | ||||||||||
| Ammoniaksalter: | ||||||||||
| Salmiak | fri | 208 | 170 | 184 | 2 | 1 | — | |||
| Kolsyrad ammoniak | 7 ö. p. kg. | 154 | 142 | 172 | — | — | — | |||
| Salpetersyrad » | 10 »»» | 41 | 26 | 43 | 100 | — | — | |||
| Arseniksyrlighet | fri | 17 | 16 | 20 | — | — | — | |||
| Blodlutssalt | fritt | 15 | 17 | 21 | — | — | — | |||
| Blyglete | » | 250 | 230 | 212 | 11 | 20 | 6 | |||
| Blysocker | » | 68 | 65 | 74 | — | — | — | |||
| Borsyra | fri | 77 | 82 | 79 | — | — | — | |||
| Brom o. salter däraf | fria | 10 | 19 | 10 | — | — | — | |||
| Celluloid | oarb. fri | 40 | 45 | 58 | — | 3 | 6 | |||
| Cyankalium | fritt | 3 | 3 | 4 | — | — | — | |||
| Emaljmassa | fri | 86 | 91 | 96 | — | — | — | |||
| Fosfor | » | 47 | 70 | 79 | 2 | 34 | 1 | |||
| Garfsyra | » | 4051 | 4612 | 4627 | 8 | 3 | 156 | |||
| Jod o. salter däraf | fria | 3 | 3 | 3 | — | — | — | |||
| Kali, kaustikt | fritt | 2234 | 2251 | 2486 | 89 | 268 | 209 | |||
| kolsyradt | » | 1184 | 1133 | 1082 | 20 | 11 | 14 | |||
| kromsyradt | » | 90 | 108 | 114 | — | 1 | 2 | |||
| salpetersyradt | » | 415 | 237 | 213 | 1 | 1 | — | |||
| svafvelsyradt | » | 9 | 1 | 1 | — | — | — | |||
| vinsyradt | » | 24 | 19 | 24 | — | — | — | |||
| Kamfer | fri | 14 | 15 | 12 | — | — | — | |||
| Klorkalk | » | 1618 | 2729 | 2455 | 45 | — | — | |||
| Koboltoxid | 1 kr. pr kg. | 2 | 2 | 2 | — | — | — | |||
| Kollodium | 2 »»» | 4 | 4 | 4 | — | — | — | |||
Kopparoxid o. kopparaska |
fria | 1 | 1 | 1 | 3 | 2 | — | |||
Magnesia och dess salter |
» | 264 | 459 | 1233 | 4 | 5 | 4 | |||
| Natron, borsyradt | fritt | 299 | 294 | 321 | 1 | 1 | 10 | |||
| kaustikt | » | 2112 | 1489 | 1478 | 7 | 4 | 4 | |||
| kolsyradt | » | 11898 | 13592 | 14974 | 45 | 29 | 13 | |||
| kromsyradt | » | 9 | 13 | 14 | — | — | — | |||
| salpetersyradt (Chilesalpeter) | » | 19361 | 22946 | 27174 | — | — | 4 | |||
| svafvelsyradt | » | 17596 | 16934 | 19948 | 1 | 221 | 16 | |||
svafvelsyrligt o. undersvafvelsyrligt |
» | 396 | 181 | 226 | — | — | — | |||
| ättiksyradt | 10 ö. p. kg. | 34 | 55 | 42 | — | — | — | |||
| Nitrobenzol | 10 »»» | 60 | 47 | 68 | — | — | — | |||
| Paraffin | fri | 1103 | 1341 | 1680 | — | — | — | |||
| Saltsyra | » | 2008 | 2418 | 2794 | — | — | — | |||
| Stearin (-syra) | 9 ö. p. kg. | 52 | 179 | 183 | — | — | — | |||
| Svafvel | fritt | 18248 | 18631 | 22745 | 4 | 4 | 12 | |||
| Tennsalter | fria | 1 | 2 | 2 | — | — | — | |||
Färger o. färgningsämnen: |
||||||||||
Anilin, alizarin o. a. tjärfärger |
fria | 674 | 839 | 778 | 1 | 3 | 2 | |||
| Indigo, kochenill m. m. | » | 53 | 46 | 47 | — | 1 | — | |||
| Smör- o. ostfärg | » | 15 | 12 | 14 | — | — | — | |||
| Blyhvitt | fritt | 511 | 513 | 559 | 13 | 10 | 23 | |||
| Zinkhvitt | » | 3032 | 3091 | 3691 | 17 | 14 | 38 | |||
| Bronspulver | » | 18 | 11 | 15 | 1 | 1 | 1 | |||
|
† Andra färger och färgningsämnen |
div. | 1648— | 1554— | 1407— | 62— | 49— | 80— | |||
† Kemiska preparat ej spec. |
15 % | 593— | 749— | 788— | 1920— | 1635— | 1352— | |||
| † Fosforsyra | 5 % | 8— | 3— | 3— | — | — | — | |||
| † Lapis | 5 % | 17— | 18— | 28— | — | — | — | |||
| † Lerjordshydrat | fritt | 25— | 24— | 9— | 17— | 6— | — | |||
| † Sackarin | » | 3— | 8— | 24— | — | — | — | |||
| † Vitriol | 10 % | 17— | 24— | 18— | 349— | 492— | 235— | |||
† Apoteksvaror, ej förut upptagna |
fria | 586— | 808— | 704— | 7— | 4— | 8— | |||
† Värde i tuson kronor |
||||||||||
| Metaller, oarb. ell. någ. arb. |
||||||||||
Järn och stål: |
div. | 108927 | 109110 | 129415 | 306346 | 369918 | 379300 | |||
| räls, fasonjärn o. bult | » | 88172 | 85136 | 70529 | 151 | 110 | 324 | |||
| rör | » | 18561 | 20530 | 21406 | 10081 | 11046 | 13890 | |||
| spik | » | 218 | 166 | 140 | 4171 | 5374 | 5933 | |||
| tråd, dragen | » | 3246 | 1624 | 1229 | 1825 | 1582 | 2748 | |||
| gröfre gjutgods | » | 1544 | 2310 | 3285 | 1177 | 1313 | 1439 | |||
Koppar och legeringar: oarb., plåt o. stänger |
» | 6976 | 6482 | 8898 | 1396 | 2654 | 2662 | |||
Zink, oarb. plåt och tråd |
fria | 3705 | 3765 | 4484 | 332 | 294 | 410 | |||
Bly, oarb. plåt och tråd |
» | 2849 | 2823 | 3457 | 270 | 512 | 531 | |||
| Tenn, oarb. | fria | 719 | 595 | 819 | 46 | 34 | 51 | |||
Antimon eller spetsglans |
fria | 67 | 67 | 94 | 4 | 3 | 5 | |||
| Råämnen etc: | ||||||||||
| Asbest | fri | 356 | 140 | 288 | 16 | 2 | 2 | |||
|
Asfalt, nativ eller konstgjord |
fri | 6243 | 4760 | 7134 | — | — | — | |||
| Ben, oarb. | » | 3167 | 2106 | 2703 | — | — | — | |||
| Blyerts (grafit) | » | 213 | 205 | 255 | 7 | 23 | 12 | |||
Fosfat, rå, o. ej spec. gödningsämnen |
» | 66401 | 73279 | 71769 | — | — | — | |||
| Färg- o. garfträ etc. | ||||||||||
| färgträ | fritt | 747 | 944 | 181 | — | — | — | |||
| quebrachoträ | » | — | — | 4186 | — | — | — | |||
| galläpplen | fria | 13 | 18 | 16 | — | 3 | 3 | |||
| garfskidor | » | 850 | 1058 | 1320 | — | — | — | |||
| bark i m3 | fri | 1604— | 3901— | 2127— | 10414— | 11258— | 6792— | |||
Gummi, nativt, alla slag |
fritt | 269 | 230 | 299 | — | — | — | |||
| Glasskärf | fri | 2147 | 1552 | 1940 | 166 | 226 | 101 | |||
Jordarter, kritjord, trippel etc. |
fria | 291 | 666 | 236 | 377 | 86 | 11 | |||
| Klorkalium | fritt | 1594 | 1296 | 1986 | 22 | — | — | |||
Kalisalter, andra Stassfurter |
fria | 59750 | 71102 | 75858 | — | — | — | |||
Kautschuk o. guttaperka, oarb. |
» | 634 | 829 | 809 | — | — | — | |||
| Kinabark | fri | 1 | 1 | 1 | — | — | — | |||
| Koksalt, raff. bords- | fritt | 4615 | 3889 | 3700 | 2 | — | 9 | |||
andra slag i m3 (1 m3=c:a 0,97 ton) |
» | 86842— | 90389— | 91073— | — | — | — | |||
Korkbark och korkämnen |
fri | 2458 | 2472 | 2155 | — | — | — | |||
| Kork, bearb. | div. | 61 | 37 | 35 | — | — | — | |||
| Krita, malen i m3 | fri | 1012— | 1331— | 1078— | 220669— | 77— | — | |||
malen, slammad i ton |
1 p. 100 kg | 72 | 59 | 68 | 3516 | 6828 | 7227 | |||
| Linfrö | fritt | 19648 | 20304 | 20298 | — | — | — | |||
| Mineral, div. ej spec. | fria | 54508 | 90588 | 83328 | 2041 | 2153 | 1674 | |||
| Järnmalm | fri | — | — | — | 3065522 | 3316627 | 3661218 | |||
| Kopparmalm | fri | — | — | — | 748 | 2136 | 1841 | |||
| Zinkmalm | » | — | — | — | 44259 | 51765 | 45380 | |||
| Nikt | » | 5 | 7 | 6 | — | — | — | |||
| Slagg, ej gödn. ämne | » | 50 | 15 | 94 | 27767 | 20480 | 26768 | |||
| Smärgel | » | 221 | 271 | 284 | 1 | 1 | — | |||
| Tenn o. blyaska | » | 74 | 37 | 45 | 6 | 22 | 68 | |||
| Tungspat | » | 392 | 264 | 559 | — | 1 | 10 | |||
|
fria | 4209782 | 4121856 | 4648605 | 756 | 531 | 1690 | |||
| » | 3367826 | 3297485 | 3718884 | — | — | — | ||||