### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [ #083 - Pogo ] _____________________________________________________________________ Pogo Han vaknade till med ett ryck av att något kallt stack till i korsryggen. Han försökte resa sig upp och orientera sig men så fort han böjde sig upp mer än några centimeter tog det stopp. Försiktigt öppnade han sina rödsprängda ögon men såg bara brunt. Brun kartong för att vara exakt. Soli var helt säker på att han hade stannat hemma hela natten och inte satt sin fot utanför dörren. Hur i hela helvete kunde det då komma sig att han nu låg inklämd mellan tio flyttkartonger i ett kallt och fuktigt lagerutrymme? Han sköt ut några kartonger så att han kunde låta armarna falla ut. Med ångesten och kroppsodören som ständig vapenslagare försökte han rekapitulera gårdagen för sitt inre. Han hade firat någonting. Han hade varit helt ensam, och han hade firat ordentligt. Förmodligen finns det egentligen bara två slags fester. Den ena, där kvinnor ofelbart figurerar, där man har någon slags gemensamt mål – orgasm. Och den andra, där man är ensam och för det mesta man, dricker så mycket man någonsin kan och sedan klockan halv elva på kvällen hamnar framför tv-n med pitten i ena handen och starkölen i den andra. Med tanke på skavsåren var det helt klart att det var det senare han varit med om igår. Kvällen hade börjat med den sedvanliga shoppingrundan till systemet. Han hade handlat både vin och whisky för att riktigt fira av sin fyra-års dag som arbetslös. Under fyra år hade han inte gjort annat än druckit sprit och onanerat. Givetvis med uppehåll för vissa julaftnar och födelsedagar. Men tja, i sanningens namn hade han inte kunnat hålla sig ordentligt ens då. Han hade ätit den obligatoriska mikro-pizzan till middag och sedan mer eller mindre hällt i sig två liter vin. Ordentligt i gasen hade han sedan klockan nio på kvällen ringt upp samtliga telefonnummer som föregicks av ett kvinnonamn i adressboken och stillsamt reciterat: Hej och hå, din fula fitta! Arslet ditt får mig att stå Om jag på ditt ansikte fick sitta och tänka på spricka ung och rå Kunde jag kanske prestera en kunglig skvätt gul och blå Inte ens i bakfyllans grådaskiga illamående kunde han låta bli att le för sig själv när han tänkte på de stroferna. Leendet dog dock snabbt bort när han kom ihåg att han i gårdagens fylla inte gjort någon skillnad på kvinnor i släkten och tillfälliga bekanta. Soli mindes nu att den sista i alfabetet förmodligen hade varit hans mor. Hon hade flämtat till när hon hörde hans vulgära stämma och genast frågat hur det stod till. Han hade svaga minnen av att någon under natten upprepade gånger ringt på hans dörr. Två veckor tidigare hade Soli, i ett pinsamt försök att visa socialtjänsten att han faktiskt sökte jobb, annonserat hos arbetsförmedlingen om sina tjänster. Rubriken hade självsäkert och pretentiöst varit ”Undervisare söker anställning”. Sedan följde fyra rader om vem han var och vad han ville åstadkomma. En lycklig, eller för den delen olycklig, slump hade gjort att tvåhundratusen exemplar av ”Jobbsökande Uppland” följande vecka hade innehållit hans annons. Men inget av detta bekymrade Soli när han nu, fyra minuter över åtta på måndagsmorgonen, försökte klara ut var han befann sig. Tio minuter över åtta, samma morgon, ringde telefonen hemma hos Soli. Han kände igen signalen och kunde, utifrån telefonens position, klara ut att han befann sig under sitt eget skrivbord. Invirad i toalettpapper och med en stinkande burk tonfisk strax intill sitt kön. Soli tryckte ut flyttkartongerna som han barrikaderat sig med och rusade upp. - Det är Soli som talar! - Ja, hallå. Det här är Gunilla på komundelsförvaltningen. Är det Soli? - Det stämmer. Men du, om du ringer angående underhållsbidraget så har du fått fel Soli. Jag har inte gjort den där jävla bruden på smällen, och tänker för mitt liv inte betala ett rött öre till varken henne eller hennes djävulsbaby. Det var ju alltid värt ett försök, tänkte Soli. Självklart hade han knullat Eva. Självklart så hade han skitit i gummit. Han hade till och med sett henne i ögonen när det gick för honom och sagt ”Gillar du det här va! In, in med…. nu jävlar blir du morsa” Av någon underlig anledning så var det en av de få orgasmer som han kom ihåg. - Ja, nej… Jag ringer angående din annons som lärare du har satt ut i det här numret av ”Jobbsökande Uppland”. Stämmer det att du har en Fil. Mag. i Sociologi? - Eh… Ja, det stämmer. Min senaste avhandling… Tja, det kanske inte intresserar dig så mycket. Du ringer angående ett jobb eller? Soli ansträngde sig för att låta nykter och alert. Inte av respekt för Gunilla från komundelsförvaltningen utan på grund av två påminnelser på hyran. - Ja, vi har ju inte för vana att ta in vikarier såhär på det här viset. Men nu står vi helt utan lärare för en klass på Eriksbergsskolan. Den ordinarie läraren har av olika skäl inte kunnat undervisat den här klassen i samhällskunskap på flera veckor. Och tja, i morse så ringde hon och sa att hon satt på tork… ja, nej, vi står i alla fall utan lärare här. - Jag tar det, sa Soli. Utan att för ett ögonblick reflektera över det faktum att han var ett blödande, darrande och tonfiskstinkande vrak Soli förberedde sig naturligtvis grundligt inför sin första dag som samhällskunskapslärare. Till frukosten, tisdag morgon, läste han dagens nyheter och tittade på MTV. Filen och flingorna räckte inte riktigt till. Han var precis på väg ut genom dörren när han insåg hur bräcklig hans illusion var. Två kvarglömda starköl erbjöd det självförtroende han hade saknat. Ögonen han mötte när han först steg in i klassrummet var fyllda av misstro. De som satt närmast ingången lade genast märke till den obehagliga doften av man och alkohol som fyllde luftrummet kring Soli. Han stegade så beslutsamt han kunde fram till katedern, slog sig ned och knäppte upp sin portfölj. Han tog ut några fullklottrade papper ur den annars porrtidningsfyllda portföljen och drog hastigt efter andan. Framför honom satt tjugoåtta små människor med förakt i blicken. Soli blundade och kunde inte låta bli att tänka på att dessa femtonåriga ungdomar var samma varelser som han i sina mest alkoholiserade och ensamma stunder drömde om att få krypa i sängs med. - Jag heter Soli. Jag är vikarie för er lärare Gunvi som för tillfället sitter på Torken. Tjugoåtta ögon blev två storlekar större. - Om alla håller käft, så kanske jag kan stanna ett par veckor. Jag ska vara helt ärlig med er från början. Jag tycker inte om folk. Allra minst omogna små spermaluktande femtonåringar. Soli hade alltid varit gänglig. För ett par år sedan, när han hade haft kvinna och ordentlig bostad, hade han ägnat sig åt styrketräning. Men det var muskler som han för länge sedan hade druckit bort. Trots detta ställde han sig upp vid katedern och försökte spänna varenda muskel och sena i kroppen. - Jag är smal som fan. Men hatar fler människor och mer intensivt än vad som egentligen är fysiskt möjligt. Han hade lagt märke till några storväxta typer i keps och skinnbrallor som satt nerhällda längst bak i klassrummet när han kom in. Det var där han skulle pinka in revir. Han såg dem rakt i ögonen medan han pratade. - Är det klart för alla vad som gäller? Någon fnittrade nervöst. Soli gick fram till den typen som såg ut att vara mest stöddig. Han hade breda nerhasade jeans, guldkedjor kring handlederna och ordentligt med billig parfym. Soli sträckte fram sitt pekfinger framför hans ansikte och talade långsamt och tydligt. - Nu är det JAG och ingen annan som snackar eller bestämmer! Han lät sitt pekfinger landa på pannbenet mellan ögonbrynen på det ännu hånflinande arslet. Märkligt nog verkade det som om det han sagt fått effekt. Inga stöddiga kommentarer, ingenting. Soli satte sig ned vid katedern och stirrade på sitt anteckningsblock. - Då sätter vi igång, eller vad säger ni! Det var helt tyst. Någon jävla gång har man i alla fall auktoritet, tänkte Soli. ____________________________________________________________________________ uXu 2000 Av Joseph 2000 uXu ____________________________________________________________________________