###     ###
                                 ###   ###
                      ###   ####  ### ###  ###   ####
                      ###    ###   #####   ###    ###
                      ###    ###    ###    ###    ###
                      ###    ###   #####   ###    ###
                      ##########  ### ###  ##########
                                 ###   ###
                                ###     ###

                         Underground eXperts United

                                Presenterar...

                          Intressant Svenskt Stoff

           [#006-        Historier Ur En Sjuk Hj„rna             ]
    _____________________________________________________________________




               En splittrad verklighet, av Ajo - surrealisten
               ==============================================

Bertil s†g sig omkring, spanade f”r att f”rs”ka uppt„cka n†got sp†r av liv.
Det enda levande han sett de sista timmarna var de r†ttor som d† och d† tittade
fram under n†got till oigenk„nnlighet deformerat f”rem†l i sin jakt p† f”da.
I ”vrigt var platsen helt ”de - inte ens de maskiner som, i syfte att f”rs”ka
r”ja upp h„r, stod utplacerade h„r och d„r var l„ngre bemannade. Bertil var
helt ensam.

 Han fortsatte norrut i sin jakt p† det han s”kte, d† han pl”tsligt snubblade
”ver ett, ur marken, uppstickande f”rem†l - en vitm†lad pl†tbit. Han lyckades
rycka upp den ur marken, borstade av den mot sitt byxben och granskade den bara
f”r att konstatera att det var en nummerpl†t. Bilen den sist suttit p† skulle
ha varit inne p† besiktning i Maj. F”r †tta †r sedan... 

Han b”rjade bli van att se s†dana h„r saker. L„ngre fram skymtade han de
f”rvridna resterna av vad som m†ste ha varit n†gon slags vitvara - det gick
inte att se huruvida det r”rde sig om en tv„ttmaskin eller ett kylsk†p, bara
att det hade varit fyrkantigt och vitt. Annars var det mesta svart h„r,
antingen av damm eller ocks† till f”ljd av de br„nder som ibland kunde blossa
upp h„r. Av stanken att d”ma (en stank som verkade inneh†lla allt ifr†n
f”rruttnade as till svavelsyra), s† fanns det s„kerligen f”rem†l bland br†ten
som Bertil nog helst inte ville hitta; det lilla han hade kvar i magen ville
han g„rna beh†lla. Han gick upp p† en liten kulle som verkade best† av, mer
eller mindre, ett helt hus. H„r fanns det mesta inom tegel, glassplitter,
tr„, armeringsj„rn och till och med vattenledningsr”r. Det var sv†rt att
f”rst„lla sig att denna kulle, en g†ng i tiden, hade varit en uppr„ttst†ende
byggnad (eller kanske flera).

Bertil b”rjade tvivla p† att han n†gonsin skulle finna det han s”kte; det var
hemskt att t„nka sig att allt detta en g†ng i tiden hade varit en del av den
v„rld han var uppvuxen i. Fanns det verkligen ingen annan m„nsklig varelse
h„r? N†gon som kunde hj„lpa honom att leta... Han s†g 2 stycken halvt ruttna
bild„ck staplade p† varandra en bit l„ngre fram och undrade i sitt stilla
sinne om de en g†ng f”r l„nge sedan hade suttit p† samma bil som nummerpl†ten.
Troligen inte - det fanns antagligen betydligt fler bilar bland br†ten h„r, „n
vad Taxi G”teborg n†gonsin haft i sitt stall. Han b”rjade k„nna sig s„ker p†
det han anat innan; han skulle aldrig finna det han s”kte p† den h„r platsen.
Med h†rt knutna h„nder och med †ngest i sinnet b”rjade han dystert lunka
tillbaka till var han kom ifr†n. Till sitt fordon. Efter en knapp kvart satt
han †ter bakom ratten, p† v„g hem†t...

Hans fordon var en begagnad 245:a som han k”pt f”r knappa 10.000:-, och det
enda som st”rde honom med den, var det torkarblad som sakandes p† v„nstersidan
av vindrutan. Ett torkarblad han i alla fall inte lyckades hitta p† den h„r
skroten - att de aldrig kunde ha bemanning p† l”rdagarna...

------------------------------------------------------------------------------

                                Framtidsplaner
                                ==============

Ejlon var en man av dignitet, i varje fall i sina egna ”gon. Han var en trogen
medlem i den skara av m„nniskor som gick omkring h„r i livet utan att bekommas
† det ringaste av andras †sikter; han sj„lv visste ju „nd† alltid b„st. Ta bara
det h„r fallet med Sveriges ekonomiska svacka - hade de lyssnat p† honom redan
fr†n b”rjan, s† hade den aldrig uppst†tt. Att det var en sj„lvklarhet att
avskaffa staten var en †sikt han hade hyst redan sedan Vpk bytte namn till Vp,
och vid det h„r laget var det den enda †sikt han inte drog sig f”r att
tillk„nnage vid varje tillf„lle som erbj”ds. "All makt †t Folke!" var hans
skinande motto; Folke var hans politiskt engagerade polare fr†n G”tene. De
hade med tiden blivit en duo man inte s†g p† med alltf”r blida ”gon i
regeringskretsar - de hade knutit best†ende kontakter med b†de Greepeace och
Bader-Meinhof-ligan, och var nu deras p†litligaste kontakt i hela ™sterg”tland.

"Jag „r en man av dignitet!", var den tanke som h”ll honom flytande genom varje
tillf„lle d† det gjorts f”rs”k att f† bort honom fr†n maktmonopolets spelplan
medelst diverse 'ojusta' metoder. Detta var ett s†dant tillf„lle; redan vid
veckans b”rjan hade han varseblivit de m”rkl„dda m„n som, i varje gath”rn,
verkade st† och v„nta p† honom. Hade det inte varit f”r hans, likt en vargs,
extremt v„lutvecklade ”verlevnadsinstinkt, hade han s„kerligen befunnit sig i
Nybroviken ikl„dd endast ett par betongk„ngor. Men de skulle inte lyckas lura
honom - han var djupt medveten om det tysta l”fte han givit sina medm„nniskor;
han skulle f† kapitalismen p† fall - till varje t„nkbart (och ot„nkbart) pris.

Han hade redan b”rjat skissera p† de planer som skulle s„tta det hela i verket,
och det han nu v„ntade p†, var ankommandet av den vapenleverans som hans
kontakt i Hamburg hade fixat i f”rra veckan. Han hade noga aktat sig f”r att
personligen visa sig i Tyskland, d† han hade kunnat riskera att s„ttas i
samband med det attentat mot den Sydafrikanska abassaden som hade „gt rum d„r
i vintras. Han hade ist„llet skickat en av det flertal medhj„lpare, som han
alltid omgav sig med.

Han var en man av dignitet, och det skulle snart den f”rtryckta v„rlden
varsebli; det var tid f”r en ny gryning i v„rldshistorien, och han t„nkte
bli den f”r„ndringarnas man som skulle vara hj„rnan bakom det hela. Den
inv„ntade vapenleveransen skulle bev„pna 20 av hans n„rmaste m„n och
medhj„lpare, listigt utplacerade p† strategiska st„llen runt om i landet.
En man med hans hj„rna kunde helt enkelt inte misslyckas med en s† simpel
uppgift - allt han beh”vde g”ra var att se till att 10 st strategiskt utvalda
ministrar och riksdagsledam”ter samt 6 av Sveriges st”rsta f”retagsledare
befriades fr†n livets b”rda, sedan skulle resten fortl”pa av sig sj„lvt;
helt enligt hans planer. Folke skulle, med Ejlon vid sin sida, bli den enda
dominerande makten p† denna sidan Smygehuk, och det skulle inte dr”ja l„nge
f”rr„n resten av hans likasinnade br”der i v„rldens lidande l„nder skulle
f”lja hans exempel och befria sig fr†n f”rtryckets b”rda. Nirvana var i
ant†gande! 

"Jag „r en man av dignitet!" var den tanke han hyste i sitt sinne d† han
v„cktes ur sitt planerande av 4 m„n i vita rockar. -"S† d„r Ejlon!, nu f†r
du g† tillbaka till ditt rum - det „r l„ggdags om en kvart."  Men han var
en man av dignitet...
------------------------------------------------------------------------------

                      Pappa Tobbe och Farbor Ajo ber„ttar:
                      ====================================

Jahamen, s† var det torsdag igen - fest allts†! 
Efter en gemytlig f”rfest hos Fredde (vi hann se b†de Siewert och
Personligt), s† bar det av till Herrg†r'n. D„r var vi ett tag - bara vi... 

Efter att, efter ca 10 minuter, ha tr”ttnat p† v†rt eget s„llskap fick n†gon
den eminenta ide'n att vi borde f”rflytta oss 'downtown' f”r att f† ut det
mesta ur spriten. Vi cyklade och †kte bil ner till 'Trappa Upp' enbart f”r
att varsebli ett bisarrt faktum:

Redan innan vi kommit in m”tte vi Joakim von Anka, som † det best„mdaste
vidh”ll att vi borde pr”jsa 40 pistoler f”r att ens f† komma IN i svettlukten
(i och f”r sig ingick „ven en trygghetsf”rvaring av Tobbes cykelpump i denna
taxa). Vid denna tidpunkt lyckades vi genom dimman „ven urskilja ett anslag
som framh”ll att det, just i kv„ll, skulle „ga rum ett upptr„dande kl 00:00.
Det var nu vi b”rjade ana vad som strax skulle bekr„ftas - DET VAR DISNEYKVˇLL
P¸ 'TRAPPA UPP'!! 

Redan 10 minuter INNAN midnatt hoppade Kommissarie Karlsson, med medf”ljande
brors”ner; Nuppe, Korken och Tjatte, glada av diverse droger, upp p†
scengolvet... Visste ni att det faktiskt G¸R att f† ett helt dansgolv att
glatt kl„mma i p† refr„ngen till b†de 'Ilsken Vilsen Spindel' och 'B„rs„rkar-
Tomten'? Efter den glada kvartettens extranummer 'Teddy-Bjarne Fredriksson'
b”rjade vi f† kramp i v†ra 'rave'-tarmar - Nu skulle det „ntligen bli MUSIK!
Tyv„rr var diskjockeyn ingen mindre „n Farmor Anka i egen j„tte-h”g person...
Detta kunde v„l g†tt an om inte Klarabella Ko (eller var det Drutten) tagit
upp hela blickf†nget med sin groteskt r”da kroppslada p† dansgolvet,
fortfarande lallandes p† 'Teddy-Bjarne'. Hon tycktes inte ha lagt m„rke till
att 'musiken' nu i sj„lva verket var 'Would I lie with you' med 'Teddie &
Freddie', allt efter Farmor Ankas ”nskem†l. 

Under ett ”gonblick av svaghet m†ste Farmor A. fumlat till det bland mj”lp†sar
och „ggstanning, ty helt pl”tsligt str”mmade Depeche Modes ljuva toner ur de
f”rlovande h”gtalarna. Vi hann precis b”rja tunnla oss igenom h”gen av f†nigt
lallande och trallande Ankeborgare ut p† dansgolvet, n„r misstaget uppt„cktes:
raskt byttes musiken ut till den mera passande 'Let's twist again' med 'Sn”vit
& de 3 Grisarna'. 

Sedan gick vi hem.

 ______________________________________________________________________________
 uXu                                Av Ajo                                  uXu
 ______________________________________________________________________________